Tankar om avel

Knalletorpet är ingen stor kennel. Det kommer kanske bli någon kull valpar då och då, dels för husbehov och dels för att förvalta och behålla de lite ovanliga linjer och härstamningar som finns hos min stamtik Molly (Höckgårdens Ida). Hundarna är av ”gammaldags” typ; smidiga och något högställda, som var betydligt vanligare förr. Jag tycker det är mycket viktigt att västgötaspetsarna har kvar sin goda vallningsförmåga, eftersom det är den komplexa egenskap som helt och hållet formar rasens karaktär. Västgötaspetsarnas energi, inlärningsförmåga, uppfattningsförmåga och frimodighet är kopplade till förmågan att valla. Är man noga med att bibehålla vallningsförmågan får man de andra egenskaperna på köpet, tror jag! 

Om man föder upp västgötaspetsar för rasens skull tycker jag att avelskriterierna borde vara i följande prioritetsordning från det viktigaste till det minst viktiga:

1. Genetisk variation – ingen inavel, så många goda individer som möjligt bör gå i avel för att bevara genpoolen (det är möjligt att eliminera uppkomna fel genom att utesluta drabbade individer/linjer ur aveln, men det är omöjligt att återskapa genvariation om den har försvunnit). Undvika överanvändning av enstaka hundar.
2. God hälsa – aldrig avla på individer med anlag för allvarliga sjukdomstillstånd som hunden mår dåligt av t.ex. höftledsfel, ögonsjukdomar, hud- och magproblem
3. Rastypisk mentalitet – endast avla på hundar med vaksamhet, oräddhet, energi och frimodig livlighet. Aldrig avla på individer som uppvisar aggressivitet eller extrem skygghet.
4. Goda vallegenskaper – använda avelsdjur som har goda vallegenskaper
5. Naturlig fortplantning – endast naturliga parningar, använda tikar som har lätta valpningar och goda modersegenskaper
6. God exteriör – egenskaperna är viktigare än exteriören, men givetvis ska hunden se ut som en västgötaspets!
7. Skottfasthet – skotträdsla och ljudkänslighet är ärftligt och orsakar stor ångest hos drabbade hundar, t.ex. på nyårsafton
8. Exteriöra fel – fel som hunden inte lider av t.ex. bettfel/tandförluster, kryptorchism, färgfel påverkar inte hundens välmående
9. Svanstyp – stubb eller lång svans kvittar för hunden, men självklart bör vi värna om stubbsvansen

 I verkligheten finns det ingen hund som helt och hållet är perfekt. Man måste hela tiden väga in alla för- och nackdelar och bedöma helheten. Frågan man måste ställa sig inför varje parning är: Kommer valparna tillföra rasen någonting? Varför behövs den här kullen?